Vittring  – det är inte så jäkla svårt

  Många drar sig för att träna vittringsapportering. Drar sig för att börja träna det. Så har jag också varit när det gäller att träna in nya moment. Men egentligen kanske man bara gör det till något svårare än det kanske egentligen är.
Jag har dragit mig lite för att börja lära in vittringen med Peak. Det här första passet vill man ju gärna få till in i minsta detalj. Även om det sällan blir så så tycker jag det brukar bli bra bara man har med sig mycket tålamod in i första passet och mycket humor och skratt.
Så vi började, det svåraste steget, på med näsan!
Jag hade gjort i ordning glasburkar, lagt i helt rena pinnar förutom i en, en med min lukt på. Sedan ställde jag upp de och satte mig bakom dom med godis  i handen. Där vill man gärna fånga upp när de börjar nosa lite på burkarna. Oftast dras hunden till rätt burk, man har ju oftast haft godis på händerna någon gång under dagen, då belönar man och sedan kastar man iväg godisen och låter hunden försöka igen. Jag vill belöna rätt lugnt, detta för att sätta rutiner i ett lugnt avsök. 
Peak började tassa lite på burkarna och välte någon här och där, felade då och lät henne fortsätta. Då Pickan inte riktigt drog på näsan utan mest satt och erbjöd fjärrskiften först så testade jag att ta ur pinnen ur skålen och göra lite snabba greppanden innan jag satte ner pinnen i glasburken och testade igen. Hon vart lite frågande men började kika lite mer på skålarna, råkade markera rätt, fick belöning.
Vi fick till några markeringar, men sedan blev hon lite frågande och passiv, då brukar jag sticka åt hunden en godis och så brukar de komma igång direkt när de svalt. Jag testade att hålla upp burken och belöna några gånger när Peak markerade med näsan på pinnen i burken. Sedan ställde jag ner burken bland de andra och lät henne leta och markera, kastade godis, leta och markera, någon stans där började jag lägga på ett omvänt lockande på markerad burk. Jag vill gärna att hundarna verkligen ska välja pinne ordentligt och att det aldrig ska vara slump som i att de testar varje burk tills de får belöning. Detta är väldigt hårfint i början, men nu på första passet börjar jag redan dra ut lite på belöningen och istället lägga till ett omvänt lockande när hon markerar och använda det som en keep-going-signal.
Så i slutet av passet, jag kör i regel aldrig korta pass, så i slutet av passet började hon första, jag kunde belöna markering, kasta godis och flytta runt burkarna och ändå ha en 60-70% rätt i repetitionerna.
Så vi ska väll fortsätta såhär, ett pass om dagen, nu en tid och om en månad så ska vi börja köra avsök med frysmarkering på pinnar på golvet. Men tills dess ska vi få in en 99% markering och kunna utmana med andra dofter så fort vi värdeladdat min doft på pinnarna.
Förstår inte varför jag varit orolig, det här gick ju prima!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *