Bra träning är inte…

… när allt går som på räls. Bra träning är när problem uppstår och man lyckas lösa dom.
DSC_0713
Jag har varit bortrest förra veckan har hundarna varit på varsitt håll. Kellie har varit hos min kollega Manda och Dodden har varit hos Helen.
Båda har haft sina små upptåg, men i regel har de nog varit i vila,iallafall från lydnadsträningen.
Vilket jag tror är nyttigt, enformig träning i för stor mängd eller utan viloperioder tar nog mer än vad det ger.
Allt som heter vila sig i form är lite underminerat, likväl som man sjävklart måste träna mycket och ordentligt för resultat. Ja en balans däremellan på något fiffigt sätt.
Kellie har varit allmänt pipig sedan jag hämtade henne i fredags, så med den vetskapen var jag lite orolig för hur träningen skulle bli.
Byggde upp allt, rutan, hopphinder, la ut en apport för att en bana skulle vara klar och jag skulle kunna jobba med samarbetet och transporterna utanför momenten så att säga.
Det fungerade jättebra stundvis och små dippar då och då, hon svarade dock bra på att jag felade henne när hon ljudade.
Det är lite spännande med hur hon ser ut när hon kommer ljuda, jag hör ju de här frust/pustarna när hon andas, likväl som att öronen ligger lite tokigt. Är lite svårt att sätta finger på hennes känsla när hon ljudar, men det går ju åt rätt håll iallafall.
Jag växlade mellan tjejerna i 3 omgångar.
Med Kells så fokuserade vi som sagt på känsla och följsamhet först, ställa upp framför kommande moment och sedan mycket social belöning på det. För att öppna upp henne lite mer i huvudet så tycker sociala belöningar fungerat bäst. Dessa i anslutning till godis och lek, men har då kriterier på att svansen måste vifta blandannat för att det ska ge belöningsutdelning av godis eller leksak.
Vi la lite mer vikt på inkallningen idag, har låtit den falla i skymundan, men idag tränade vi och då både med stanna och släta inkallningar. En viktig del av inkallningen är nog att inte fastna på en nivå av släta inkallningar, hunden blir så inställd på att den alltid ska springa rakt att man kan få det tuffare än nödvändigt när man lär in stoppet sedan. Kellie svarade bra, bra fart, snabba stopp och bra tryck i ingångssträckan.
Jag har valt att ha rundingångar på Kells pga. att jag tycker det är mer skonsamt.
Finns dock fördelar och nackdelar med både vänster och högeringångar, men mina tankar om det tänker jag inte gå in på.
Det som kluddar mest just nu är nog stå-sitt-ligg. Vi har en dal på det där hon har lite svårt att skilja på dom, kanske lite för seriös/låst i huvudet just nu, likväl som jag tror att det kan vara en övergång tills hon känner sig säkrare i fjärren. Alt. så måste jag byta kommandon i något av momenten. Hon låser bakbenen lite som i fjärren i skiftena och då hon inte är helt säker så blir hon långsammare. Hel normalt, men något jag hoppas ändra på. Ska fnula lite mer på det.
Dodden fick ett kreativt pass idag med mycket karuseller, fartövningar och luringar.
Hon tog det bra, men skällde faktiskt lite då och då, tror jag måste börja bekymra mig över skällandet lite. Busbryta henne när hon skäller, det är i regel när hon är upphetsad och hon inte riktigt förstår.
Då Dodden är en sådan här hund som gillar att göra när jag säger och kanske inte så mycket det jag säger så är sådan här träning oerhört nyttig för henne, lyssna-träning helt enkelt.
Vi lyckades knäcka alla nötter, men det var inte toklätt alla gånger, men Dodden löste det ändå med flaggan i topp. Gällande självförtroende har den här hunden verkligen vuxit mycket under tiden jag haft henne. Nu tar hon sig an uppgifter med en inställning på – Det ska gå men jag är inte hundra på hur.
Det i sig tycker jag är häftigt, viljan finns och så gott som 90% av resten ligger ju på mig i guidningen. Men även när jag kanske brister så tycker jag hon brukar komplettera mig bra.
Det är inte ofta längre vi går ifrån ett träningspass med mungiporna nere i backen.
Fjärren börjar arta sig, den är inte klockren i skiftena ännu, men hon är öppen i huvudet och lyssnar oavsett avstånd jag går ut på. Så med mer träning och rutin så kommer hon utföra en toppenglad och fin fjärr.
Vårt stora problem överlag är att Dodden i fartmomenten är lite bekväm, lite eftertänksam och lite kan själv. Hon saktar av innan ingång, kanske en klassiker, men nu börjar vi få ordning på runt-ingångarna där. Idag så gjorde hon nog kanske max 1 dålig ingång med dåligt tempo. Så det känns bra!
Det svårt nu om jag ska knyta an till Kellies träning är att vi inte kunnat träna stoppen riktigt innan. Så Dodden fast hon inte alltid springer sitt snabbaste är absolut inte mottagen för ett stoppkommando i inkallningen. Absolut inte, så frågan är hur man går vidare där. Klassikerna är ju belöning bakom, kasta boll, skicka runt föremål. Så ja ska fnula lite där.
Men målet är att tävla tvåan snart igen och sedan lyfta blicken mot klass III.
Det ska bli superspännande att se om vi får en dipp i klass III som många andra eller om hon faktiskt tycker det är rätt skoj att tävla som det verkat under tidigare tävlingar.
Nä, slutfnulat för idag!

One Reply to “Bra träning är inte…”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *